Somligt behöver testas genast

Inspirerad av en startkväll för experimentell växtfärgning så har jag lagt björklöv och ull i en burk. Burken är parkerad i söderfönster. Nu är det bara att vänta och se. 

  

Färgat, kardat, spunnet

Det är länge sedan som jag lånade kardmaskin och testade att göra rolags (ullkorvar). Nu har jag spunnit, tvåtrådigt. Det är 110g och tjockleken varierar så klart men ligger på ungefär på 182m/hg. 

Jag delade upp mina färger i två högar med samma vikt och tänkte att jag skulle få en tvinnad färgövergång. Det stämmer nog ganska bra men när den först spunna var slut så var det 10g kvar på den andra när jag tvinnade. Jag har alltså spunnit 10% tunnare efter hand, eller något… Det blev ett mininystan med blått. 

   
   

Nunofiltad jacka, krympläget

Obs, mannekängen är M sju år. Han är inte så nöjd över att prova Lill-kusinens jacka. 

För två veckor sedan var jag på kurs med Yvonne Habbe på Hemslöjden Kronoberg.   Det var nunotovning på programmet. Det har jag varit innan, både kurs och nuno. Men, det finns så mycket att lära, moment att vara nervös över, och så är det roligt. Mycket roligt. Skulle vilja säga avkopplande också, men det vore ljug för jag är rätt trött efter. 

Iallafall, nuno är tunn filtad kvalitet med tyg och ull och jag drömmer om en jacka till mig. Nu gav jag mig på en i, förhoppningsvis, 1-års storlek. Yvonnes handfärgade sidenpongé och tre olika nyanser grön merino. Här kommer lite bilder från vägen. Just nu ligger krympfaktorn på mellan 1,9 och 2,1. När jag gjorde mallen räknade jag med 2,3, men storleken och måtten var lite osäkra också. Det adderar mycket osäkerhet här, men det här får vara träning i att våga prova. Kommer ändå alltid till något, som utebliven kaffepaus eller vindpust från fönstret. 

Pussel med tyg. Utlägg två lager merino. Inpackning och rullning. 

Läget nu: jackan är för liten till 7-åringen. Det är bra. Jag höll den mot 1-åringen och det ser inte helt tokigt ut. Planen är en provning innan jag blöter igen. Knappar måste jag hitta också. 

  
   

  

Långa strumpor

I julklapp fick jag Sagornas stickbok av Celia B Dackenberg. Så fint och mysigt. Mumlans klänning är fin men för stort projekt. Första ut blev Strumpor på recept i vitt Visjö finullsgarn. Stickor 3, enligt beskrivning. Fick dock en annan stickfasthet 22m och 21 dubbelvarv på 10cm istället för 25-26 m/10cm. Så de blev lite stora till en liten 11 månaders…

Bra att ha till långa vårpromenader i bärstolen. 

   
 

Apan Olles nunofiltade jacka

Käraste apan Olle har fått en jacka. Jag har nunofiltat med grönt siden och grön finull. 

Gjorde en bubbelplastmall med krympfaktor ca 2,3. Jackan passar. Och M blev glatt överraskad ”Vad har du gjort mamma?”.  

 
  

   

Handledsvärmare

Jag kunde. 

I mars ska jag gå kurs i nunotovning med Yvonne Habbe på Hemslöjden. Det var ett tag sedan, så nu tänkte jag fräscha upp tekniken innan. Så jag har massor av funderingar med mig till kursen. 

Det blev ett par vita handledsvärmare. Med volang. Det funkade, blev lagom stora också. 

Vitt är nästan för fint att använda. 

   
 

I arkivet

Titta vad jag hittade i min mönsterpärm för tovade saker. Ett par bortglömda tovade lila vantar. Det var bra för mitt allra första par tovade vantar är sönder (igen). Jag har funderat ett tag på bästa lagningsmetoden, nu kan jag lägga dem i arkivet istället och vänta på bättre tider. 

Jag gillar de tovade vantarna. De är lagom varma för promenad och när de varit med ett tag och inte är nya längre så kan de få följa med till skogen. 

En sak som jag känt är att de lila är lite strävare än de bruna. De bruna är ren finull medan de lila är en blandning med rya eller gobeläng. 

Fotograf är dottern. 

   
 

Efterlysning Tvären

Bilden är suddig, men jag kan inte ta en ny. Tvären är försvunnen. Stickad halsduk till M. Klar lagom till höstkylan, använd, men ganska snart försvunnen. Sådant händer ju. Men typiskt att jag inte märkte genast. 

Stickade iallafall i Visjö, grå och favoritfärgen röd. Mönstret heter Tvären och är från boken Sticka snibbar, halsdukar, kragar. Stickad fram och tillbaka. Två varv grått, ett med räta, ett med aviga. Två varv rött båda räta. 

På det grå aviga varvet tränade jag på att sticka från vänster till höger. Visste att jag sett en beskrivning. Men vad heter tekniken? Googlade ”glömde visa näverstickning”, tänk vad som kan fastna på hjärnan.  Jag hittade sidan på bloggen En Till Stickblogg med länken till beskrivningen. Det kommer kräva fortsatt träning, men jag tycker det blev bättre än mina annars alldeles för lösa aviga varv. 

  

Alpstickad mössa

Jag stickade mössan Sotare från boken Sticka mässor vantar sockor.  Den är i alpstickning och sys ihop. Garnet är Visjö. Men han som fick den säger att den är för lös. Eller då sticks den och han vågar inte säga…

Tänkte utropa ”mössa till salu”. Tar den själv istället. Karin kurbits är ju nästan för fin att ha till vardags.  

   
Lördagspromenad, fotograf dotter. 

Ullbyxor och tillbehör

Lillkusinen har fått ullbyxor. Mönstret är en blandning mellan Nøtteliten ullbukse och Das Monster. Garnet är Yllet extra 2-trådiga ullgarn, en rest från min Ramona, och tjockare än mönstrens garn. Jag räknade om lite. Vet inte hur jag räknade, för det verkade helt galet ett tag. Men byxorna verkar passa. Bra att ha när kylan kommer. 

Pippitröjan är från Förebilden-Flen-Faster.  

   
Och, ehh, ja, Jordgubbsmössan går att växa i.